*

Marsvinen till hör en familj bland gnagarna (Cavidae), som omfattar omkring 15 arter. Arterna håller sig inom måtten 20 till 40 centimeter och de saknar alla svans. Kroppen är kort och kraftig och försedd med ett stort huvud.

Ögonen är stora meda öronen är små. På framtassarna har de fyra tår och på baktassarna bara tre. Benen är korta.

I det vilda har de brun/gråbrun päls som är ganska sträv och med hår som lossnar lätt.

De olika arterna finns i ett flertal biotoper längs Andernas sluttningar. Man finner dem från havsytan upp till över 4 000 meters höjd.

De är alla växtätare.

Alla marsvinsarterna är flockdjur med en välutvecklad social struktur. Sina bon har de i hålor i marken.

I familjen Cavidae finner vi de egentliga marsvinen (Cavia och Galeta), samt ökenmarsvin (Microcavia), klippmarsvin (Kerodonrupestris) och mara/dvärmara (Dolichotis).

De marsvin vi känner som sällskapsdjur tillhör arten Cavia porcellus och har av indianer i Sydamerika hållits i åtminstone 3 000 år som köttdjur, och så är det ännu i dag.

Man vet inte riktigt vilken art (möjligen vilka) som är föregångaren till de tama marsvin vi har i dag.

Till Europa kom marsvinen med sjömän på 1500-talet. Sannolikt hade man med dem på skeppen som levande köttförråd. Väl hemma i Europa blev det sällskapsdjur till barnen. Det sägs också att namnet marsvin härstammar från den tiden (mare - hav, svin - gris = svinen som kom över havet).

På senare år har ett flerta former av marsvin avlats fram. Det finns bland andra raser med lång päls och med många olika färger.

Många människor i vårt land sysslar med marsvinsavel och varje år arrangeras stora utställningar av dessa djur. Svenska marsvinsföreningen (se länk nedan) är föreningen för de som sysslar med avel och utställningar.

Marsvinen föder efter en dräktighetsperiod av cirka 68 dagar 2-5 ungar, vilka i princip omedelbart är färdiga för livet. De diar i ungefär tre veckor, men ger sig ofta på fast föda samma dag som de fötts.